Gallsten

...men varför låta det stanna vid glädje och dans och lite hybris över ett bra betyg? Nej vi slänger in lite gallsten. Tack. Nu blev det bättre balans. 

Fy fan vad jag är bra

En vecka kvar till sommarlooooov! Inte för att jag är så värst less på studierna egentligen... men ändå! 

Idag fick jag betyg i den hemska kursen om näringslivet. Den utgick väldigt mycket från en bok (tung som ett as) om Sveriges ekonomiska historia med fokus på den tredje industriella revolutionen. Gäsp och snark. 

Men... JAG FICK B!!!!!!!!!!!!!! Det var den kursen som innehöll en hemsk (fruktansvärd) muntlig redovisning om näringslivets utveckling lokalt. Plus en tenta. Plus en fältstudie. Plus tre seminarier. 

Så.jäkla.nöjd!!!!!

Det störiga är att två av de kurser jag ge fått bäst betyg på är de som jag varit absolut minst intresserad av. Politik och näringslivet genom historien. 

Nu ska jag bara göra klart en bloody rapport om gymnasieskolans yrkesprogram så har jag sedan avklarat 1/3 av skolan. Ganska stolt över resultatet faktiskt eftersom jag inte studerat på högskola eller universitet förut. Har ju faktiskt bollat studierna med bebis och barn, renoveringar och salong. 

För jag har snart sommarlooooov fy fan vad jag är braaa!

Introduktionen hade bara E eller F (godkänt eller inte godkänt) som betyg. Lite trist tycker jag att det inte framgår. Även om det inte spelar nån roll så lägger jag ändå ribban ganska högt för mig själv. Jag är tacksam för att jag har haft det ganska lätt i skolan men samtidigt kan jag säga att jag lägger ner min själ i det mesta jag gör. 

Inskolning

Min lilla håller på att bli stor. Ikväll var vi på föräldramöte på avdelningen som ska ta emot Klara efter sommaren. Dom är så gulliga där. Varma, härliga förskollärare som verkligen vill ge barnen trygghet. 

Känns hur lugnt som helst med inskolningen. Åtminstone just nu :)

Men först ska vi ha en lång skön sommar. 

Cirkus

Min mamma bjöd sina barnbarn på cirkus i fredags. Men Tom var för gammal och Agnes och Klara var för små. Så jag och Hannes fick följa med. 

Vi hade bästa tänkbara platser, längst fram i mitten. Jag köpte en kul lysgrej till Hannes och popcorn och sockervadd. Hannes vägrade smaka sockervadd och blev sur på mig när jag tjatade. Hm. Väldigt bakvänt. Vi gav bort sockervadden till en av Hannes kompisar som var där. 

Efter pausen blev Hannes trött. Han ville hem och sova. Vi stannade till 20.45 men sen smög vi ut för Hannes stod och hängde med huvudet och tittade inte ens längre. 

Den här bilden togs när vi kom ut. Hannes kroppsspråk talar sitt tydliga språk. Med bestämda steg och bister uppsyn muttrade han "jag tycker cirkus är tråkigt". 

Matstafetten 2015

Matstafetten... Vilken grej! Vilken kväll. 

Människorna. Det var människorna som gjorde det! Maten, åt vi ens mat?!?! 

Jag kommer inte kunna äta den där varmrätten på länge för så fort jag tänker på den idag så mår jag illa. 

Mååånga glas tömdes under kvällen. Helt sjukt vilka mängder och blandningar egentligen.

Jonas vurpade med cykeln så han har ont i armbågen idag. Jag vill inte riktigt tänka på min egen insats igår. Och absolut inte skriva om den här... Hahaha!

Herregud!

Idag lämnar jag och Jonas bilen hemma i garaget. 

Praktik

Jaaaa!!! Jag har fått praktikplats!! Jag ska vara på Bromangymnasiet i fem veckor till hösten. En SYV som heter Benny ska vara min handledare. 

Jag är SÅ glad för det är precis så som jag helst vill. 

Yes!! 

Upp med tuppen

Imorgon ska jag till bromangymnasiet och intervjua olika "aktörer". Klockan ringer 06.30 och då ska jag göra mig i ordning. Ovant värre! Hela familjen kommer garanterat sova när jag åker 07.30. Min sjusovarfamilj. ❤️

Lilla Klara

Där sitter hon och väntar på pappsen som är i garaget. 

Fläskläpp

Idag "ramlade" (kastade sig ut från soffan och for rakt ner med ansiktet i en träleksak) Hannes och slog hål i läppen. Det blödde massor massor och läppen svullnade upp rejält. Aj aj aj. Det gjorde ont att se och jag kan knappt föreställa mig hur ont det gjorde för Hannes. 

Blodomloppet

Gick ut och tittade på alla starka och pigga människor som deltog i blodomloppet ikväll. Solen sken men det var så kallt så Klara hade vinteroverall. Vi stod intill tältet med livemusik där de delar ut vatten och OJ vad spännande trummisen var tyckte både Hannes och Klara 

Härlig dag och helg med för den delen

Har varit i sörfjärn idag hos farfar Bengt och Renee. Härlig dag! Hade tänkt ta igen förlorad studietid så böckerna var med... Men... Tja... Äsch! Det var alldeles för trevligt för att kunna fokusera på böckerna. 

Grabbarna sågade till "stubbar" som ska målas och placerad ut i trädgården. Åt god mat och drack vin och blev sååå sömnig. Jag gjorde "egen" våffelsmet för första gången, till mellis.  Enkelt och gott. Renee hade fyndat våffeljärn på loppis under hennes cykeltur till Gnarp. 

Träffade på farmor Maria helt otippat så Hannes följde med henne en sväng. 

Den här långhelgen har varit väldigt social. Har verkligen inte pluggat så mycket som jag borde men samtidigt så var det här den bästa medicinen mot dippen som höll på att ta fart. 

Började med skönhetsbehandling deluxe på Lina i onsdags. Avfärgade och vaxade ben om vartannat i 3,5 timme. Svettiga timmar men nu är hon minsann blond. 

Fortsatte med kvällsfike-picknick på köpmanberget med Tilda, innan barnen skulle sova. Gick sedan på manis med Marie. På dagen hade Jonas "pappadejt" så det kryllade av barn här. 

På torsdagen pluggade jag. Välbehövt! 

Fredagen började med finfrämmande från Uppsala. Vänner som vi sällan träffar kom på tacolunch. Vi pratade BBB- bröllop, barn och boende. De stannade i några timmar så vi hann även med att klippa lite hår, snacka och leka utomhus.  

Fortsatte mot middag hos Hannes dagiskompis som bor några hus bort. Dagis-Neo och gulliga mamma Mia. Fick jättegod lasagne och hembakt fika. Otroligt! Ensamstående mamma som bjuder hem hela Hannes "flock" och gör det men hemlagat och hembakt! 

Och idag sörfjärn... 

Nu är batterierna laddade! 

Matstafetten

Fick brevet idag. 

Förrätt på maln och sen ska vi hem för att servera varmrätt. VARMRÄTT?! Neeeej. Det var mitt åh-nej-scenario. Dessutom ryktas det om regn. 

Ser framför mig att vi cyklar som faan i regnet från maln för att hinna hem i god tid, eftersom vi inte kommer ha fixat allt som vi hade tänkt. Kommer hem, hoppar av cykeln som en blöt katt och gästerna står och väntar i tjusiga klackar. Hungriga. Och vi har glömt att handla vin. Typ. 

Våra gäster är allergiska mot fisk, skaldjur, svamp m.m. Där rök idéen med räkpasta som Renato tipsade oss om. Även idén om fläskfilé under kantarelltäcke.

Jaja. Det här blir kul.

 

Det här BLIR kul. Det HÄR blir kul. Det här blir KUL! (Rabblar som ett mantra). 

Osorterat i tankarna

Jag har inte skrivit på några dagar. Att komma hem väcker många känslor. Underbart att träffa Jonas och barnen - utan dem är jag inte hel. Och fantastiskt att få hålla släktens nykomling, Milo. 

Men jag har också handskats med min klassiska dipp som alltid kommer några dagar efter en stockholmsvecka. När man känner "nu familjen, NU ska vi göra nåt riktigt roligt och mysigt tillsammans" och sen kommer man inte längre än ut i trädgården. Samma samma samma. Tomt på idéer. Och då kommer tankarna. Och då börjar jag möblera om. 

Väldigt förenklat. Men ungefär så. 

Förstående man

Gårdagen var ju minst sagt jobbig emellanåt. Tur man har stöd hemifrån

Snabbtåg

Sitter på snabbtåget till Hudik och imponeras av alla fördelar. Eget vägguttag, egen mugghållare, gott om plats, stadiga bord. Känns plötsligt som att jag tillhör eliten när jag sitter här (iofs i mysbyxor) bland alla stiliga människor. Fru Winberg snarare än Mia. 

Sitter på tyst avdelning och kurret i min mage överröstar alla andra ljud. Hoppas jag inte somnar och snarkar. Får man ens äta här? Hm. Undrar hur länge jag trivs med att sitta tyst. Kommer nog få myror i mysbrallan snart.

Snart får jag träffa Jonas och barnen!!!!!!! 

Slut för denna gång

Det här var min roligaste stockholmsvecka nånsin! Det har jag Emelie att tacka för. Vi har haft så kul! Hela hon är så kul. 

Men nu är det bye bye för den här gången. 

Blev ingen skola idag för jag behövde ta igen mig från gårdagens magattack och åka hem till mina tre favoriter innan de ska sova. Var ändå bara frivilliga föreläsningar idag. 

Ja den här veckan alltså... 

Kommer säkert skriva mer men just nu vill jag bara skriva tusen tack till Emelie som fick hela sin vardag uppochnervänd. Som trots halsfluss och långa dagars jobb ändå kom hem och förgyllde veckan med skratt och sena nätter. 

Kanske skriver inlägg om dessa senare men tack också till 

Pudlarna (som låg och sov i en barnvagn iklädda trenchcoat)

Hjalmar 84 år (som sket rakt ut)

Klänningen (för alla danser med Em)

Knackande "spöket" (när vi pratade om pappa)

Ja tack för den här gången helt enkelt.

 

Skit också

Jag var tvungen att erkänna mig besegrad. Åt en macka med tonfisk och there we go again. Den fick inte stanna kvar länge. Så vi åkte hem till Emelie och roade oss med matförgiftningshumor, dokusåpor och tjejkväll istället. 

Det svänger katten

Igår tapas med musslor och räkor. Inatt matförgiftning. Idag kräktes på skolan när en klasskompis värmde räkor i mikron. Sedan snabbt över till en obligatorisk muntlig informationsövning i form av individuella påhittade rollspel med vår lärarinna. Nu Veronika Maggio.

Sysselsatt kan man säga. 

Tacon gick hem

Tacotisdag

Ikväll blir det hemmakväll med mysbyxor. Snart kommer frugan hem. Jag har förberett tacos och Emelie har varit och köpt vin. 

Jag somnade så fort jag kom "hem". Sån spänning inför redovisningen idag som fullständigt sänkte mig. Och sömnbrist dessutom. Inte konstigt att jag är trött. 

Imorgon börjar en ny kurs! Sista innan sommarlovet. Lärarna sa att den kursen som vi precis har haft är den värsta under första året. Jo tack! Jag har aldrig pluggat så intensivt förr i hela mitt liv. 

Skolan

Tänkte visa hur det ser ut här. Hannes kanske vill se? 

Här är blåa husen som jag är i ibland. De heter egentligen södra husen. Typ 6-7 blåa höghus. 

Här är vägen därifrån 

Om jag är i de blåa husen äter jag oftast här. Men de har även fler restauranger. Bland annat en smarrig libanesisk meze-restaurang. 

Här äter jag alltid lax och undrar alltid om dom tycker att man ska skala potatisen eller äta den som den är. 

Här är korridorer som går mellan hus A-F. Det känns som flera kilometrar korridor. 

Pausa med Erik

Efter skolan åkte jag till MTG i Skanstull. Fick vara med i studion och kolla på Eriks intervju med Adam Alsing. Proffsig produktion av ett trevligt gäng. 

Erik frågade om jag kunde vara med i en sketch men det fick räcka med presterande för min del så jag sa nej. 

Efteråt gick hela gänget till Clarion. Åt lite mat och drack en öl i väntan på Emelie. Trötta åkte vi sedan hemåt för att somna i tid denna gång. Det gick sådär. Klockan 1 släckte vi lampan och klockan 6 ringde klockan. Så var vi där igen. 

Kroppen börjar protestera. Magen har kraschat. Migrän. Dålig syn. Skakningar. 

Men vad tusan... Jag har kul. Det är inte som att jag lider. Onödigt med sömnen men bra att passa på att göra roliga saker också. Ingen vinner på att jag sitter här och gråter över att jag vill hem. 

Faktum kvarstår dock... Jag börjar sakna familjen rejält nu. Borta bra men hemma bäst. Känns väldigt långt till fredag kväll! 

Vilken fantastisk man jag har som tar så bra hand om de värdefullaste i mitt liv. Dygnet runt utan tvekan. Jag är stolt över honom. Över oss!!! Vi är jämställda föräldrar som delar ansvaret. Det är så självklart egentligen. Det kommer vara jobbigt att åka på skolvecka även i fortsättningen. Men det går ju, tack vare att vi är en sammansvetsad familj. Barnen har en fantastisk pappa och jag har en fantastisk man.

Första skoldagen

Måndagen började mjukt i skolan. Vi skulle ha ett obligatoriskt seminarium utan förberedelser. Det var väldigt mjukt. Satt och målade med kritor med några tjejer från basgruppen. Sen skulle vi redovisa inför en lärare och en fjärdedel av klassen. Vi skulle sälja in ett arbete som anses vara ett "skitjobb". Ändra attityder och vidga perspektiv genom att lyfta fram fördelar. Syftet med uppgiften var att få syn på hur vi värderar olika yrken. 

Vi valde obducent för det ville ingen av oss tre jobba med. Typ 12 års utbildning för att gräva i döda kroppar (eller kroppsdelar). Vi hade förutfattade meningar att all obducenter är psykopater. 

Det var ganska kul och en bra förberedelse inför tisdagens skräckinjagande redovisning av våra fältstudier om näringslivets omstruktureringar. 

Samma sort

Runt 22 kom jag fram till Emelie. Vi hade såklart massor att prata om. Så... Vi satt uppe och pratade och skrattade till klockan 4. 

Bägge har separationsångest och det är något som gör sig påmint varje kväll. Hur ska man kunna avsluta dagen när man blir matad med budskap att fånga dagen? Hur ska man kunna sätta ner foten och säga att nej vet du vad, nu har jag fångat dagen färdigt, nu ska jag sova. Jag älskar att sova men avskyr avslut. Det hänger nog ihop med personliga erfarenheter och saker som har format mig. Och Emelie är precis likadan. 

Så klockan 4 somnade vi i hennes säng... Klockan 7 ringde klockan. 

Nu.är.jag.trött.zzzzz

11 år

Just ja. Jag och Jonas firade 11 år i torsdags. Vi firade utav bara helvete. 

Nej. Det gjorde vi inte. 11 år är ju verkligen i skuggan av 10 år. Men kärleken är densamma. 

Vinkevink

Hjärtat blöder. Har precis vinkat till familjen och sagt hur mycket jag älskar dom. Hel dagen har gråten varit nära. Att det ska vara så himla jobbigt! Vilken mes jag är. Tur att det här är sista resan innan hösten. Bara några veckor kvar till sommarlov nu. 

Om några timmar kommer allt kännas bättre. 

Jobbigt

Imorgon är det dags igen. Stockholmsvecka. Det är SÅ jobbigt att åka ifrån familjen. 

Varje gång jag varit på väg att åka så har olustkänslorna kastat sig över mig kvällen innan. Det tar emot så otroligt att åka ifrån mina barn. Dom där moderskänslorna alltså...

Och när den där lilla tanken slår till... Tänk om det händer nåt. Och så växer den sig större. Vi är på olika håll. TÄNK om det händer nåt. 

Jag har blivit nåt slags flockdjur. Utan min flock är jag svag. 

Pratsam

Hannes brukar hänga på grinden ute och snacka med människor som går förbi. Precis så gjorde jag när jag var liten uppe på Storgatan. 

Hannes frågar vad dom heter, vart dom ska och var dom har varit. Sen brukar han avsluta med "ses sen då" eller "ha det så bra". 

Idag sålde vi en garderob och då ropade han "Okej tack så mycket. Kör försiktigt nu!"

Hahaha. Så söt.