måndag 28 december 2015

2015 minns jag...

När jag tänker 2015 så kommer vissa minnen starkare än andra som utmärker sig för just det här året. Här är de som jag kom på först, helt spontant. 

Hannes lärde sig cykla utan stödhjul!!! (Och mycket annat såklart. Typ hela alfabetet på engelska och sånt.)

Klara lärde sig gå (och mycket annat). 

Stockholm. Alla resor månad efter månad med eller utan familjen. 

Träning. Året då träning blev en naturligt del i mitt liv. 

Matstafetten. Första men absolut inte sista året vi är med. 

Uterummet. Från skiss till kräftskiva. 

Veckan i Dyrån. Semester som inte kostade skjortan och som gav familjen precis vad vi behövde. 

Poolbad. Kalanders byggde pool och vi låg i blöt stora delar av sommaren.  

Utflykter. Massor massor massor av mysiga utflykter. 

Vemdalen. Nära-renar-upplevelse, vattenfall, bastu och mat i muurika. Väldigt härlig resa som jag kommer minnas från 2015.  

Vänner!! Vilka fina vänner vi har. Ingen nämnd ingen glömd. Så många nya vänner också!! Och nygamla vänner som återfunnits. För att inte tala om våra gamla goa härliga vänner. 

Förutom det här kommer jag ta med mig mina skolprestationer, mästarutbildningen och min nya medicinering som också utmärker sig mot tidigare år. 

Okej. Det har varit några smällar också. Jonas hade en personlig kris under året. Nu har vi båda testat kurator. Det värsta med att se honom kollapsa var att det kändes som att allt hängde på mig. Det var väldigt få som hörde av sig till honom. Relationer är något han behöver jobba med år 2016. Dessutom har jag och Jonas haft vår första riktiga svacka. I svåra stunder prövas man och som tur är så är vi starka och uthålliga och väl medvetna om att småbarnsåren är krävande för de flesta. Vi är inte mer immun mot motgångar än nån annan. Men det är ju trots allt bara att konstatera att vi varit otroligt lyckligt lottade år 2015. Vi har varit otroligt förskonade från olycka och sorg och det är jag mest tacksam över från 2015. 







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar