Skärrad

Ligger på soffan i uterummet och vilar en stund efter maten. Första dagen som jag är mammaledig på 6 månader. Tänk att Jonas har varit hemma i ett halvår redan.

Började bra då Klara sov till 8 och Hannes till 10. Sen rasade världen en stund då Klara drack en klunk spolglans och jag fick ringa 112 och prata med giftcentralen. 

Det var ingen fara och Klara var helt obrydd. Hon rynkade sina uttrycksfulla ögonbryn en stund och blängde på mig efter att jag hade sköljt munnen på henne men annars var det som om inget hade hänt. 

Själv var jag ett vrak efteråt. Höll gråten inom mig och kände hur håret höll på att lossna från huvudet. 

Men men. Nu ska jag vara den som tänker på allt igen. Även om jag såklart varit den som haft ansvaret över barnen då Jonas har snickrat så är det ändå ovant. Vi har ju haft varandra i närheten de här månaderna då nöden kallat för toabesök eller liknande. 

Nu är det förmodligen slut på toabesök för en tid framåt. 

Ikväll ska jag barnsäkra huset ännu lite till men det går ju aldrig att förhindra allt. Kan ju inte ta bort allt grus och blommor och sånt som går att stoppa i munnen. Eller montera ner hyllor och ta bort alla möbler som går att klättra på. 

Men en spärr på skåpet under diskbänken är lätt fixat.