Återförening med familjen ❤️

Igår när jag slutade skolan så kom min efterlängtade familj och hämtade mig på universitetet. Den lyckan!!! Går inte att beskriva med ord hur underbart det var att se dem, krama och pussa på dem. 

Jag började med att öppna Hannes bildörr och kramas och pussas med honom. Klara tittade fundersamt. Sen stängde jag dörren och var påväg runt bilen för att öppna Klaras dörr, men ångrade mig för att gå tillbaka till Hannes dörr för att hoppa in i baksätet eftersom vi stod tokigt till med bilen. Jag öppnade alltså inte Klaras dörr. Då jag vände började Klara att stortjuta. Sååååå ledsen!!!! Tårarna sprutade på henne. Lillhjärtat mitt!!!! 

Jag klämde in mig mellan barnstolarna i baksätet och pussade massor på Klara. Den känslan... Att först oroa sig för att åka, sen längta och sen återförenas. Det är stora känslor. 

Hannes hade en hand på mitt ben hela resan "hem" (där vi bor här) som om han höll mig kvar. 

"Jag har längtat efter dig mamma" sa han i bilen och hjärtat exploderade ungefär. Gullungar!! Dom betyder ju allt verkligen. Allt allt allt. 

Nu har vi tid till att vara tillsammans några dagar, bara vi i familjen. 

Min älskade familj.