Annandagen har varit en tung dag för mig de senare åren, kopplat till ett jobbigt minne. I år konstaterade jag att de känslorna var annorlunda. I år tänkte jag inte ens på det förrän jag fick frågan hur det kändes. Det ser jag som väldigt positivt.
Kvällen blev en fullträff och innehöll förfest, två uteställen, nattmat och "efterfest". Många kära återseenden.
Nu kryper jag ner intill min man. Borta bra men hemma bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar