Funderingar kring förskolan

Fredag och lördag var jag helt slut. Somnade på soffan och kände mig helt matt. Har haft jättejobbigt med förskolan en tid. Ja egentligen från och till sen han började på nya avdelningen i höstas. 

Under en period blev Hannes biten nästan dagligen av ett annat barn. Flera föräldrar vittnade om kaos på avdelningen då tio nya treåringar skolades in varav ett "bitbarn". De hade behövt en extra resurs på avdelningen. Hannes fick mardrömmar och mådde dåligt. 

En gång då jag hämtade sa personalen att det inte hade hänt något den dagen men då Hannes skulle bada på kvällen så hade han ett blåmärke av en hel käft på överarmen. Jag brann av ilska och kan jag säga. Ringde personalen och var ursinnig men sansad och talade om att jag kommer vända mig till rektorn. Sagt och gjort. De löste situationen men mitt förtroende för personalen var (och är) skadat.  

Nu har de haft många vikarier och framförallt många NYA vikarier. I samband med detta har Hannes fått rejäl separationsångest. Det är ångest och panik vid lämning och vi har vänt hemåt flera gånger då det varit som mest extremt. Jag har funderat på vad jag gör fel. Om personalen gör fel. Om han inte trivs. Om det är en fas. Varför han överhuvudtaget är på förskolan. Vägt fördelar och nackdelar osv. 

Vi använder förskolan ca 12h/v. I början kan jag medge att jag behövde de där timmarna. För att läka efter operationen och för att ha en liten chans att hämta igen förlorad sömn. Hannes var van att gå heltid på förskolan så 12h blev en bra kompromiss då han fortfarande kunde träffa barn i sin egen ålder och ta del av det positiva som dagens förskola erbjuder men samtidigt mestadels vara hemma med mig och Klara. 

Idag är det verkligen inte för min skull. Bara för hans skull. Och då det känns så här så är det självklart att jag har grubblat sönder ämnet dag som natt.  

Så i måndags hade vi möte. Nu känns det som att vi är mer sammansvetsade än nånsin och att vi har hittat en strategi. Men Hannes ska vara hemma resten av det här året så tar vi nya tag när den nya förskolläraren har börjat i mitten av januari.  

Det är mysigt att ha honom hemma och Klara är mycket mer nöjd då han är hemma. 

Min lilla Hannes. Älskade lilla gubben mitt hjärta går sönder av att se dig så ledsen.