Även om barnen utvecklats i ungefär samma takt så är de så himla olika. Det är verkligen individer som tar sig an världen på sitt eget sätt. Vi har lyckats filma både Hannes och Klaras första steg och där ser man tydligt vilka olika drag de har. Hannes som kastar sig iväg, bubblandes av skratt och vill genast prova igen och igen och igen. Klara som väntar in, söker trygghet och går försiktigt men säkert. Sen provar hon lite försiktigt igen när hon känner trygghet igen.
Även andra grejer.
Hannes som skrattade så hysteriskt mycket i den här åldern. Vi har huuur många filmsnuttar som helst på hans urgulliga tokskratt. Han skrattar så han ser svimfärdig ut. För vad som helst.
Klara är mer busig. Hon ler med hela sin kropp och har glimten i ögat. Ögonen lyser och hon läser liksom av oss allihopa. Hon är lite mer busig av sig och vill gärna att andra ska skratta åt hennes upptåg. Hon spexar och blir alldeles lycklig när vi skrattar. När hon själv skrattar så är det oftast Hannes som har gjort något kul. Då låter det helt underbart och bustokigt.
Hannes var helt obrydd om han ramlade. Han grät ytterst sällan och vi blev ofta chockade att han knappt reagerade. Klara gråter och blir både ledsen och arg om hon ramlar eller gör sig illa.
Klara äter i princip bara av den maten som vi äter. Eller... Klara äter ofta och gärna. Hon vill helst äta själv med en sked och det går lite som det går. Ibland blir vi sjukt impade och ibland ångrar vi att vi nånsin började ge henne den friheten. Det blir många bad och många städtimmar. Vi får typ sanera köket, matrummet och Kara efter varje måltid. Och det är många måltider med en ettåring. Hon verkar tycka om nästan all sorts mat, frukt och grönsaker. Rivna morötter är lite av en favorit. Och kokt korv. Blodpudding, korvstroganof, flygande Jakob, kyckling och ris, lax och potatis... Ja det är väl sånt som hon äter oftast.
Klara är ingen liten nätt tjej. Hon är lång och reslig, 79 cm, och har en stadig vikt på 11,1 kg. Det innebär att hon är både lite längre och lite tyngre än brorsan i samma ålder. Bråttom att växa ikapp kanske?
Klara har precis börjat använda skor lite smått men vi väntar tills det är barmark ute och hon är stadigare innan hon får ha skor på allvar.
Napp är just nu enda snuttegrejen. Har en kudde i sängen som hon verkade tycka om ett tag men hon har inte blivit sådär riktigt fäst vid något än.
Har börjat lite smått med böcker. Och babblarna på youtube är såklart ett återkommande inslag i vardagen.
Bada är kul. Hon donar på ganska länge i badkaret. Hannes funderar över det där och frågar "varför ska man leka i badkaret?".
Nu stoppar hon inte allt i munnen längre och det är tur för hon älskar att plocka med grejer. Plocka i och ur fiskarna i fiskspelet. Plocka tillbaka små riskorn till tallriken och sen plocka bort dem från tallriken igen. Hon städar och stökar till om vartannat. "Städar" var väl att ta i men hon håller på att sortera och dona.
Leka i soffan med soffkuddarna är också en höjdare. Hannes bygger kojor och rutschkanor och Klara härjar och kastar sig hit och dit, fnittrandes. Klättra upp för trappan till övervåningen är också jättekul men hon brukar bli ganska trött och ihopsjunken efteråt.
Jag kan också konstatera att Klara är betydligt mer införstådd i vad sötsaker är för något. Hon har stenkoll på när vi försöker "mörka" att Hannes äter fredagsmys eller lördagsgodis. Det blir högljudda protester när Hannes får godsaker och inte hon. Klassiskt med barn nr 2 antar jag. Vi försöker ändå tänka att barnen mår bäst av mindre socker och anpassar snackset mot frukt och nötter i den mån vi kan.
Klara tycker inte om:
Snyta näsan
Bli matad
När vi bestämmer
När vi inte håller henne i händerna då hon ska gå. Hon går endast på egen hand om hon själv får bestämma. (Mormor är ett undantag. Hon får bestämma, mata och locka Klara till att gå).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar